Zäta

Zäta

Vad handlar Zätas blogg om?

Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se

Svenska maffiadrömmar

VardagsnäraPosted by Zäta Tue, May 19, 2015 17:08

Jag är mitt uppe i en bok om den svenska maffian och läser om MC-gäng och andra organisationer. Tydligen är det lite för mastig läsning för min hjärna för häromnatten hade jag en alldeles för verklig dröm.

Vad som egentligen hände är höljt i dunkel men hur som helst så blev jag på något sätt vittne till ett flertal brott, och eftersom gänget som gjort brotten hotade min familj om jag inte tog på mig skulden, så blev jag dömd till fängelse. De grövsta brotten var förmodligen dråp eller grovt rån och gav vardera tio och ett halt års fängelse. Dessutom var det några ”småförseelser” som resulterade i ett år och ett och ett halvt år.

Drömmen började på riktigt när jag var på jobbet och gruvade mig för hur jag skulle kunna berätta för mina chefer att jag inte skulle kunna arbeta de närmaste 22-23 åren. Efter lite överslagsräkning kom jag fram till att det nog var lika bra de sa upp mig eftersom jag inte skulle kunna återinträda i tjänst förrän jag fyllt 67 år, och då ämnade jag nog gå i pension.
Jag vaknade lagom till att jag slagit mig ner i konferensrummet med både VD och Produktionschef framför mig och just insett att de inte ens visste om att jag varit på rättegång. Varför vet jag inte men förmodligen hade jag tagit ledigt utan att avslöja anledningen.

Efter toalettbesök (i vaket tillstånd) hoppades jag att jag skulle slippa den obehagliga drömmen, men icke då.
Tillbaka i sömnens rike fortsatte drömmen. Tydligen hade jag klarat av det jobbiga samtalet på arbetet och nu började jag i stället fundera på vad jag skulle ägna min tid åt i fängelset. Om jag kunde få tillgång till en dator skulle jag kunna passa på att skriva en bok. Det borde finnas ett gym så att jag kunde fördriva tiden med att bygga lite muskler och banta bort några överflödiga kilon. Och tänk om jag skulle kunna få ta hand om fängelsets rabatter. Då skulle i alla fall våren och sommaren vara räddad. Om nu inte de andra fångarna ville förstöra odlingarna för mig. Jag kanske borde skaffa en beskyddare. Undrars om det kostar pengar eller om jag kunde få hjälp av organisationen vars straff jag skulle sitta av.

Jag hade inte fått besked om när det var dags att börja avtjäna straffet och ovissheten gnagde i mig. Jag hade inte berättat för kollegorna att jag skulle försvinna, och inte för familjen heller kom jag på.
Ångesten inför att behöva berätta för min man och mina barn att jag skulle i fängelse snörpte åt strupen och fick hjärtat att skena. Vad skulle jag säga? För att skydda dem var det livsviktigt att de trodde mig när jag berättade att det var jag själv som begått brotten. Hur skulle jag lyckas övertyga dem om det? Jag bestämde mig för att genast gå med på skiljsmässa från Förundersökningsledaren om han föreslog något sådant. Men hur erbjuder man sina barn skiljsmässa? Det går ju inte!

Jag vaknade på nytt, en aning svettigare än förut.

När jag väl somnade om dök jag rakt ner i mardrömmen igen. Nu handlade det om allt som måste fixas innan jag skulle interneras. Eftersom jag inte skulle komma hem igen på så många år så behövde jag röja, slänga och packa i kartonger. Jag började göra en lista. Kläder och böcker kom först och skulle bli enklast att magasinera.
Men sedan kom jag att tänka på trädgården! Hur skulle alla plantor överleva utan min kärlek? Tomatplantorna, spetspaprikan, potatisen och inte minst gyllenbären. Jag blev så ledsen när jag insåg att jag inte skulle få se hur gyllenbären mognade i sina pappershöljen, smaka på solmogna tomater eller äta vaniljyoghurt med amerikanska blåbär och läckert mörkröda hallon.

Kvidande och kallsvettig vaknade jag och bestämde mig för att det fick vara färdigdrömt! Turligt nog var klockan redan så mycket att det var helt okej att kravla sig upp från luftmadrassen och tillbringa dagen i ett soligt och allt annat än mardrömslikt Italien.



  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.