Zäta

Zäta

Vad handlar Zätas blogg om?

Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se

Storbiffens intåg hos familjen Zäta

MatnyttigtPosted by Zäta Tue, October 26, 2010 22:24
Åldersnojjande kollegan (som inte har någon åldersnojja) brukar laga storbiff. Jag tror hon joxar i en massa hemliga köttbulleliknande ingredienser i sin köttfärs och sedan steker härligheten som en enda stor biff i stekpannan. Jag har sett det göras hemma hos en henne en gång, och hört det ryktas om desto fler.

I kväll tänkte jag prova på.
Jag stod med min köttfärsklump i ena handen medan klockan raskt tickade på i den andra. Eller i alla fall på armen. Eller nej, jag hade ju tagit av mig armbandsuret eftersom jag skulle laga mat. Förmodligen såg jag klockan på spisen, som med stormfart närmade sig kvart över sex. Det var då jag väntade hem Förundersökningsledaren och/som ville ha maten klar.

Som tur var var han försenad. Eller inte egentligen, det var bara jag som väntade hem honom tidigare än jag borde gjort.

Hur som helst så var jag lagom klar med maten när maken steg innanför dörren. Jag brukar inte kalla honom maken, varken i skrift eller tal. Men det var roligt att skriva orden "maten" och "maken" bredvid varandra. På bordet stod kokt potatis, bearnaissås (hur det nu stavas), stekt lök- och morotsfräs, en slatt tigersås (creme fraich och chilisås) och majs.

Storbiffen då? Det var ju den jag höll på att berätta om. (Den stod också på bordet tillsammans med all annan mat.)
Jo, jag insåg att det skulle ta för lång tid för mig att både hitta på och röra ihop ingredienserna till en matig biffsmet så jag daskade helt enkelt min köttfärsklump i panna (stekpannan för den som undrar...) och klappade ut den med hjälp av baksidan på en slev.
Sedan kryddade jag enkom med grillkrydda, hällde av lite sky, vände på härligheten med hjälp av stekpannelocket, (det höll på att gå illa och anrättningen kunde hamnat i vasken om jag inte haft ögonen med mig) kryddade och stekte klart på andra sidan.

Det blev faktiskt riktigt gott. Bara köttfärs och grillkrydda. Så enkelt men smakfullt. Och barnen gillade det också. Guldgossen gav mig till och med några uppmuntrande ord om min kulinariska matlagningskonst. Lilla Svalan åt också med god aptit sedan hon försäkrat sig om att jag inte smugit in någon lök i maten.

  • Comments(0)//blogg.zettervall.se/#post3008